tisdag 7 januari 2014

Toddlers and Tiaras

I en humdrum småstad somewhere in Sweden.
The Shire?
Allt är stängt, always.
Det är only men överallt.
Bara jul och näver vinter.
Det finns inga gemytlich småfik med modellservitriser med små skirts, inga studs, ingen halvt efterbliven stor man med lapp för ögat som samlar på kitchy hawai kassett pinup BOB rekvisita.
Ingen flawless toddle tiara pumpkin cherry vulgare coctail supermama.
Ingen skog.
Inga ugglor.
Det finns paj.
Kaffet smakar skit.
Och män som gått full retard.
Visa pattarna.
Du ligger och bubblar i en plastpåse på havets botten.
Hah.
The end.

Julen: We buy pink shit.
Fast nu är den över.
Nytt år = nytt misery to be had.
Och allt jag kan tänka på är: visa pattarna. The enda. Rent metaforiskt. 
Visa pattarna.
Egoism känns så… early 2013.
Samarbete rules.
Och visa pattarna.

2013: vinkar adjö till individualism som vi känner det, panikångest, jojoflyttande och Reinfeldts isdrottningsstyre.

2014: jag blir en enorm franchise, typ Pokémon - catch em all.
Näsblod kommer starkt.
Även brunt smink i alla former. Och fetma.
Och socialism.
Jag ska klara av att skriva en linjär berättelse.
Och inte ha ågren över pengar och jobb.
Inte tråka ut min kille med alla mina krämpor.
Kulla Gulla.
Like a pro.

Knotar på så länge:





Bless alla ni och hoppas ni överlevt julen mucho bra.
/Tönten.

Reaktioner: