Die hard två

Tisdag.
Kollar Die hard something:
Get your hands off the God Dämn Phone!
I have to answer hat phone.
I told you not to open it.
Simon says.
If you have to shot me then go ahead and shoot me but I have to answer this phone, ok.
Thrust me, Duck.

Övrigt slask i min hjärna just nu:

Det finns ingen baksida, det finns bara framsida. 

Och yta. 

Last thing I remember is our beautiful bodies grinding öp in that club?

FREE LIFETIME PORN.

HOROR.

HORROR.

Ser de sista fem minuterna av en ny svensk dramaserie på teve, en kvinna ror ut i en roddbåt på ett kargt hav och skjuter sig.

Humor.

Googlar hysteriska kvinnor.

Anna Nicole säger:

Jag vet inte mycket men jag do vet this:

Folk konsumerar folk.

Någon konsumerar dig.

Det kanske inte alltid...

Det kanske inte alltid är bra för dig.

Jag är Anna Nicole idag.

Wow, thats like really romantic.

De där tjejorna utan trosor på stora fester.

Mum. 

Here endeth idag. Jo om man vill skriva kan man alltid nå mig på stinakajaso@yahoo.se

Hjärta/

Svinet

Gammal skit

Hittade lite repvideos från mitt Som Cats Fast Aids projekt som jag gjorde förra hösten på skolan (Teaterhögskolan i Malmö). Ska vi säga en månads arbete ungefär… Som blev en tjugo minuter lång grej typ. Som vi inte får se här utan det här är från rep, alltså olika klipp helt utan ordning.

Jag tog utgångspunkt i Angels in America av Tony Kushner  och det var just den hösten då alla tittade på Torka aldrig tårar utan handskar. Jag ville vara kvinnan/sjuksköterskan, ba punkt. Lite ond. 

Idag är det fler kvinnor än män som smittas av HIV förresten.

Känns inte som att folk vet det.

Känns inte som att mitt projekt tog upp det så mycket heller.

Så morfade jag hela grejen med en slags cover på Mikael Wiehes Flickan och kråkan.

AIDS får representera något, evil, vilket det ju är.

Och så döden som klantar sig när hen ska ta med sig folk ”home”.

Jo! Musiken gjordes av The Toilet. Heja.

Den bruna tapeten

Allt jag gör nu leder på något vis till detta: http://turteatern.se/grizzly-man-ii/
Alltså GRIZZLY MAN II som har premiär 3 maj 2014 på Turteatern i Stockholm.
Allt liksom.

Monolog (läs den högt för dig själv)

(jo alltså läs efter hoppet, jag har börjat med jump breaks)

ARG MARCH 2001

Skrivet ur ett björnperspektiv, den Ryska björnen. Tänk Björn som pratar. I marschtakt.

Jag skulle få så mycket skit för det här i Ryssland.
Eller varsom egentligen.

Jag skriker timmer

Det här är Sara Tuss fel.

Och det verkar ju som att det där med pattar är mitt tema just nu så jag fortsätter väl med det.

Go lazer titties go!

Åh vad jag älskar er Albert och Herbert

Lördag.

These are dark times, there is no.


 denying.

Our world has perhaps 
faced no greater threat than it
 does today. 

 Oink.

But I say this to our 
citizenry: we, ever your 
servants, continue to defend your
 liberty and repel the forces that
 would seek to take it from you.


Your failad transa remains strong…

Jag har bränt hela min veckopeng på latex.

Och.

Vad jag inte skulle ge för en vit älg?

Det första som händer när jag inte träffar folk är att jag tappar rösten.

lördag.

Jag har tappat rösten.

Jag tycker om folk som tror att de är något.

Och.

Den där känslan, när Hedwig dör i Harry Potter, så känns det idag. För dig med va?

Typ jag har inga vänner, de dog. Eller de kollar på teve. Eller de dog. 

Det har nog aldrig varit så dåligt (ensamt) på jobbet som nu.

Vill någon jobba med mig?

Vill du jobba med mig?

Vemsomhelst.

Vill vemsomhelst göra vadsomhelst så är jag på. 

Oink.

Men jag tänker att vi ba kör igenom hela den där flickrum gone wrong rosabarbiemylittleponyglitterskiten nu så kan jag gå vidare sedan, bli Galadriel och remain in the woods:

Så, out with you, go!

/
Rick Astley

Släpa aldrig loss fångarna torka deras diskhandskar med dina tårar women hon springer på taniga ben

Fredag.

Hörde på radion idag: Det finns ett antal kompetenta kvinnor i det här landet men inte lika många som män.

Varning för det här inlägget! Jag ville göra en bildserie där man tänker ”shit det är för mycket going on i den här bilden”.

Sjuttiotalsblekt, lite Abba sådär… Lite avsexualiserad sexualitet så det bara blir lite tomt tja meningslöst, mitt favisstema. 
Blabla. 

Jag lät mig inspireras av Anna-Nicole Smith med hud som ljus plast, pattar och sugig (sucky) blick.

Passivitet. Kids som är passiva. Girls. Barbie. Girls.

Skjut mig, det är okej.

Skönhet är skit. 

Utgick från dessa:

Såhär blev det:

   Lite femtiotal sådär: I just pooed men jag är fancy shit ändå.

Och hon springer på taniga ben.

Du är tokig, Madicken.

/Madicken

Du är fan inte klok, Madicken

Brinn kyrka, brinn!

Tisdag.

You wake up.

Flawless.

Post op?

Flawless.

Runaraoundinit hittan och dittan flawless.

Flåsing ån that.

Flawless.

Dont mock me Frodo!

Flawless.

Tappa trosorna.

Flawless.

Jag förstår inte vad du menar.

Flawless.

 

Moudboard för januari.

Onsdag.

Last night I dreamt of San Pedro.

Allt känns som igår, inte långt borta.

Ung tjej med ögon som en öken.

Sedan kommer jag inte ihåg mer.

Torsdag.

Obsess.

Nej.

Obese.

Steves kompis dör av en kokainöverdos i säsong sju.

Tjock.

Oh yeah det är Bergman på teve.

Ah.

Ah yes.

Aha.

Oh my God.

Porkchop?

Och Leila ba bakar och bakar och bakar.

Dullface.

Och så de där randiga jävla tapeterna (som den ensamma kvinnan BDSM villar sig bort i BDSM).

Men det är ju inte på allvar.

Ingen tar ju något på allvar anymore.

Jag ser uppsvälld och drogad ut.

Längtar mig away från att långsamt och passivt äta mig till döds framför datorn till att knulla dig våldsamt eller att våldsamt porka (mildare ord) dig.

Take you away långt bort på en stor madrass full av nakna hala slemmiga kroppar med hår på och så flum ride. 

Hehe. 

Fatta, flum ride!

Naked!

(mwohaha)

Blå tåget med sprit och analsex.

Fastna i ett av de uthoppande skeletten och liksom bli hängande där. Naked. Åka på spahelg och råna gamla gubbar, steala deras cash och hänga ut deras sexövergrepp på Internet. Leka Batman och Robin. Nude.

Starta en rapgrupp som heter Miss Raped A Lot och sedan spårar allt ur.

Vinner en talangtävling.

Naked.

Och jag har oerhört dåliga erfarenheter från verkligheten så fuck it.

Master.

Många är nog ganska uttråkade egentligen, när man tänker efter.

Och (som en tant) loneliness is a danger, den gör att man mest bara längtar, drömmer och önskar.

Och tar på sig själv, och tänker på dig medan man gör det.

 Tant.

Alla vägar leder nog tillslut till en typisk gisslansituation like so:

Du bänglar våldsamt in dig i klassrummet/the office/klubben med en flarra vin, chips, glass, blommor, en chokladask, en ring, en nalle, smycken att hänga i bröstvårtorna, en löskuk samt ett laddat gevär och ba:

Please var kär i mig.

Please bli kär i mig, snälla. Snälla be in löv med mich. Bli kär med mig.

Dra mig i håret.

Sparka mig.

Trampa på mig.

Stånga mig.

Skalla mig.

Gör något!

Jag har inga trosor på mig.

Für dich.

Lilla fröken sunshine.

Spring med mig the pain away.

I wanna tell stuff about things.

Men det är helt ointressanta saker.

Jag vill smeta in pattarna med rött, rosa, grönt och gult och guldglitter.

Jag vill att du ska smeta in mig.

Sedan vill jag att du ska lämna mig ifred.

Senare ska jag skrika allt vad jag orkar i Allsång på Skansens öra i en halvtimme, minst.

Om hur det är i verkligheten.

Aj aj aj.

Hej hå hej hå hej hå.

I sailorkostym.

Och Laura Palmer maler på från sin plastpåse i frysdisken:

Det gjorde ont som fan.

Satdjävlars!

Att slå ned sig, våldta sig själv i en fucking tågkupé, strypa sig, släpa runt sig i skogen (i håret), hacka sig med en fågel på axeln m.m. för att tillslut krypa ned i en plastpåse och dränka sig.

Låg där rätt länge och guppade.

Man hinner tänka medan man ligger där…

Accessorize.

Do it.

Sanningen är ju att alla älskar dig när du är typ död? 

Mit worms i mungiporna och trosorna på knäna.

Och jag har inte alltid lived here in the mountains.

I was married once, I had a wife.

Och det är ju så, life. 

Torrt fniss.

Sedan kommer jag inte på något mer.

2014: se bortom din egen smärta på teven Bruce.

Här sitter jag och väntar på att Stormen ska komma.