måndag 5 september 2011

Sann norsk black metal

Jag är rädd cirkus dygnet runt.

Fjädrar i håret.
”Hon har "blommor" i "sitt" hår”
Obekväm scenografi.
Den där sextortyrvillan. Say no more va. 
Ett legendomspunnet hittebarn. 
Men shit, du ser helt jävla utmärglad ut, är det någon som har sagt något?
Oglad.
Damp ass.
Adhd bling bling.
Austism och en nypa salt.

Buääh.
Och så fick jag chicken pox.
Och så blev jag retad av en clown med motorsåg.
Och så fick jag ebola och nose bleeds.
Och så blev jag vittne till en bilkrock.
Is attending stoppa nedläggningen av sunt förnuft.

Typ: I wish I could just DIE. DIIIIEEEEE! På knä. No I mean you. Diiieee!
Och katt och råtta lek som två lovers som hatar varandra big time nästan som väninnor springer runt runt.
I en ring av ölburkar.
Alla ba: sniff sniff det luktar underhållning.
Framför ett enormt SHRAJN jag tillverkat av färgglada plastleksaker från åttiotalet.
Alla går runt och SKÄMS.
Min sadokompis hänger fastnaglad PÅ väggen.
Ett litet trumset av plast FÖR barn.
Publiken gråter och vill aldrig mer gå HEM igen.
Vi äter Billys Pan Pizza med ananassmak och bölar.
För att den inte är god.
Jag vill aldrig se dig mer typ av en mysstund.
Pino pizza.
Och jag är så DISAPPOINTED att det blöder i tarmen.
På mitt omdöme som suger värre än hela Sveriges samlade avlopsssug.
Spol och sug AB.
Vi skiter i resten av världen just nu. Det bor nu fler folk i städer än på landet förresten.
Bara så att ni vet.

Om jag typ skiter i att äta?
Kommer jag kanske ha råd att leva?
Dumpstrad skumdelfin – mmm smaka på det ordet.
Och vi får vila.
Och jag ska vara mer försiktig, säger min kompis Satan.

Jag har HATE ME skrivet på magen.
Andreas Bored.
In your face guy.
Guys wanna be him. Girls think they can change him.

Och svärdet i stenen.

Reaktioner:

Inga kommentarer:

Hat