Nåt med att choka på trettio spänn

Vaknade av att Gaga satt grensle över mig i sängen med ett dyngblött långt gult lila rosa my little pony hår som droppade ned i min mun. Åh, smaken av blöt hund.

Hon skrek i mitt öra: JU DA JUDA AH AH! JU DA JUDA AH AH!

Och jag försökte tysta henne med mina händer, men det räckte inte, de nådde inte in? Jag sa: men du, jag tycker inte ens om den där låten, faktum är att paparazi är den enda av dina dängor som jag tycker är någorlunda uthärdlig, tycker du dansar ganska fult också men jag gillar dig som människa, kan vi inte bara vara vänner?

Så började hon tvätta mina fötter med sitt hår, Alltså folk får väl göra vad de vill om de har lust med det.  Eller jag skulle behöva fotvård tror jag. Skiter i tassarna liksom, de bara är där och tar mig framåt. 

Sedan somnade jag om.

Man vill bara framåt framåt.

Med små tassarna.

Inte stå fastfrusen på Tahrirtorget och bli tallad till trasor och inse att den där globala demokratikampen inte var värd vatten, inte en spänn. För när den korkade omvärlden applåderat färdigt står du kvar där omgiven av klebiga händer som gärna vill trycka ned dig i madrassen.

Vidare vidare.

Och ja.

Kan få panik av att läsa mina gamla blogginlägg, eller att ni läser dem. Vill inte tänka på 2008. Finns inte en chans i Hälsingland att jag tänker på det sättet, eller ens gjorde det då. Tror bara jag försökte provocera fram sidor hos mig själv, damma i hörnen.

Jag fattar varför de flesta byter blogg lite nu och då, så att de slipper stå för sina gamla skräptexter.

Gnöl.

Det kanske iof var ett nödvändigt ventilerande som räddat mig från stor olycka.

Det är väl fortfarande ett jävla ventilerande ibland iof, så att man kan hoppa runt och vara rätt pepp på dagarna. Allt måste ut, och så går man vidare framåt.

Att korka upp sig är av ondo (vi har väl enats om det va). Att inte vara öppen med människor och att korka ihop sig och trycka ned saker, som t ex dumma saker folk gjort – är det dummaste man kan göra.

Finns ett par saker till också, fast hålla käften är också en bra pryl.

Så orka bry sig om gammal skit, man får förlåta sin egen dumhet.

Men det där med Tahrirtorget.

Man är bara en tjej för de flesta, och hej det gör lika ont varje dag att läsa tidningen.

Något man kan slänga runt lite och så, du alltså. Den som inte får vara med. På riktigt. Och mina bilder apropå det. Man har bilder som betyder massor för en själv men en enda sak för gubbsen, det hållet ägnar jag mycket tid åt att försöka byta. Byt håll. Jag är inte här för din skull.
Sug på den.

Minns ett samtal med min kompis i apelsinland, jag rörde vid ordet på f och han började skratta. Han skrattade: nä det finns inga sådana här, män alltså, skulle aldrig hända, men eh jag gillar kvinnor alltså, det gör jag.

Eller han menade typ:

Tänker inte att du kan nå till min nivå, men jag tycker du är underhållande.

Fast så tänker väl folk, jag hade också en period av aggressiv hybris när jag var tolv men det gick över liksom.  

Var oerhört självcentrerad och egoistisk som tre-åring?

Allt går över.

Man blir gamling, vissa saker blir mer begripliga. Man ser det lättare utifrån. Man blir fri och knatar vidare. Och man inser att de där hemliga klubbarna med pengar och svärd och grottor och sagor aldrig kommer att välkomna dig med öppna armar, du måste kleba dig in som Banksy, fast så ser ju världen ut för de flesta. Man måste bryta sig in. Ta till sig kunskapen bara slit, ryck och dra.

Till den dagen folk ba: Aha shit jag inser nu att jag varit snål med makten, eller att makten inte tillhörde mig alls, haha jag hade inte ens förtjänat den. Så nu delar jag med mig av frukt, grönt och inflytande, för det är en ny grej tror jag, som Fetaost (det är väl nytt?).

Och jag förstår att jag och min kompis ser ut som två banjospelande inbreeds när vi irrar runt i byarna och ber om vatten för att bilen ryker…

Men man kan ju inte bry sig, om någonting alls egentligen. 

Öh.

Jo, om andra. Man kan bry sig om andra och stoppa om dem lite, kyssa godnatt och så. Hoppas på att de finns kvar även imorgon, och nästa dag, och dagen efter det.

Tänka på kloka människor som typ Beppe eller Buffy. Vad hade Beppe gjort nu? Eller Polly.
Fiskade fiskdamm igår, det gick trögt. 

Funderar på att radera mitt arkiv.

Det kan få gå i graven.

/

Stina