Döden för konsten

Jag var bara rastlös och ville ha kontakt på något vis.

Så jag sa lite grejer… För att ha något att snacka om.

Nu råkade jag just klippa mig i fittan.

Hej.

Och osäkra människor manifesterar ofta sin taffliga självbild genom att trycka ned andra på olika sätt.

I landet där alla snackar skit om Hasse så fort Hasse lämnar rummet.

Hasse.

YOUR REIGN OF TERROR HAS COME TO AN END!

Frasse.

Och typ alla jag känner har satt på varandra.

Kräks lite i halsen av att tänka på det.

Kroppar som guppar runt.

Inavel.

Utsöndringar.

Drama­.

Psykodrama.

Ena foten i graven osv.

Det finns en universell konsensus om att clowner är onda, eller creepy looking?

Vi tycker alla samma.

Hatha yoga flow uti helvetet.

Suicidala tendenser.
Thorsten Flinck.

Flow my ass.

Och man vinner inga poäng på att vara känslosam ever.

(fippel fippel)

Det är alltid en jävla massa: me gu vad du tar åååt dig, måste du bli så sur, måste du va så jävla gla, måste du älta det och det…

Jag tänker ofta på att man måste ha så många goda vid sin sida, men de räcker nästan aldrig till för alla neggodregg man stöter på hela tiden. Finns det en bank där man kan stoppa in alla goda människor så de aldrig försvinner utan bara förökas och frodas? 

Kom igen svenska folk: sluta spela Allan!


Kort tystnad.

Så vi aurafotograferade en pizza, när den var ogräddad fick den i huvudsak en vit aura, ofärdig betyder det, och den hade en vis fläck i guld? nånstans på högerflanken.
Här är den i färdiggräddad form, vi ser en stark indigoblå aura här va:

Var är Jerry?

Springer?

När man behöver honom?

Hej.

Jag har blivit opererad  i  huvudet.

Önskar ibland att någon bara satte sig på alltihopa, naken, och gned sig fram och tillbaka över hela skiten.

Typ.

Var finns mening?

-Här finns mening!

Den bibliska marken som är min.

Migrän.

Limerick Kajaso

Stigmata Kajaso

Och

Lo fi är det man gör när man bara måste uttrycka sig fort ungefär som att gå på toa och inte orkar ha en massa technobabbel i vägen.

Som att andas.

Som att kalla luft en genre av ett uttryck för kroppen. 
Typ.

Konst.

Eller kan inte alla bara hålla käften!

Nu åker tåget i full hastighet.

Nu dör någon.

Knips.

Nu simmar bakterier runt i mina lungs.

Snart är det hattparad.

Nu kommer snart pollen. 
I Will be popular! 
I wear binocular.  

Min pappa sa alltid:

Larva dig i örat!

Inget säger I love you som att dutta iväg ett oengagerat sms en gång i halvåret. 

Och killar i band med AAA körer. Ni vet gitarrer som driver på, en känsla av tomhet slash melankoli och så: AAA AAA AAA.

Boys…

Bensinstationen i Töre.

I do not fear, alla fejsar samma.

Det finns töntar.

Man glömmer fort att folk är töntiga, särskilt inom teatern.

Jag ställer mig ambivalent till att jobba med eländet.

Någon sa att jojk låter ensamt, jag skulle hävda att Samiska låter ensamt också, ett ensamt språk. Det är en dokumentär om Caroline på radion, hon som tankade i Töre. Det irriterar mig att man pratar om gubben och inte henne.
Jag gråter ohejdat för Caroline halva tågresan.

Tänk vad det ska spöka för de som ljuger och så.

Massa spöken i garderoben.

I am the ghost of ditt FAN VAD DU LJÖG DIN SATE past.

Hostar upp en dammråtta ur halsen.

Fattar ni?

Och vidare på ett annat spår:

Re fucking lax. Det är bara döda fiskar som åker med strömmen eller vad det heter. 
Inte.

Oj jag började nyss nynna frikyrkligt.

Som att Jesus kompisar hoppade in i mig och rabblade.

118 118 vi stjälper dig.

Jag är stay puff marshmallow man.

Sätter en klibbig hand på din panna.

Jag är den varma rinnande chokladen ur gubbig hand i Lindt reklamen.

Ingen tar mig på allvar.

Jag är ingen riktig någonting: ingen riktig konstnär, ingen riktig författare, ingen riktig skådespelare, ingen riktig dramatiker, ingen riktig regissör, ingen riktig poet, ingen riktig kvinna.

Jag är en gris. 

Punkt.

Oh!

Norrsken över Stockholm.

Norrsken över dig där du ligger i din säng och kramar knäskålarna och undrar hur allt ska bli.

Norrsken över jag säger dig att allt ska bli bra.

Du kan ta tåget, always.

Jag kommer och möter dig på stationen,

Det här är ingen metafor över döden.

Jag möter dig alltså på station, vi kan fika eller åka bil till skog eller loppis. Låt inte de elaka jävlarna drag you ner.

Hej.

p.s.

Sorry för fula bilder, de är från mobilkameran och speglar min vardag, kollage kommer sedan. Jag är inte stilren, jag är ful just nu. d.s.