Children of the porn

Lite mord har väl ingen dött av.

Alla ba:

Ta det inte personligt. Lite död har väl ingen dött av.

Det slår mig att allt jag gör handlar om jordens undergång, gång på gång på gång. Som att jag är en slags präst.

Som predikar Domedagen.

Det är så.

Lite death har väl ingen dött av.

Let there be no more. Äter kexchoklad men blir inte ”go och gla”, blir bara liksom porös.

When all hope is lost there is no more hope.
And singing and dancing.
(utdrag från Das Boot, Kirsten Dunst/ min bild av kärlek)

Lite goth har väl ingen dött av?

Slår med en lie.
Jag har ropat Anette hela natten.
Eller Annette?

I framtiden kommer stora män och kvinnor att sitta och analysera den här texten.

De kommer att gråta.

Sedan har de obekvämt och taffligt gruppsex.

Någon kvävs av en kuk i halsen.

Fnissig begravning.

Ännu en begravning.

Det är världpoesidagen idag.
Ännu en begravning.

Och Downs Syndromdagen.

Och den gula lite äckligare kiwins dag också.

Alla med en extra kromosom…

Lite skräck har ingen dött av!


We are gonna run, we are gonna hide and we are not gonna survive.

Staden är förlorad. For äver asså.

/Svinto