Intrum Justitia

Off with their heads!

Husrenoveringsdrama.

Det är teater.

Det är… HUSRENOVERINGSDRAMA.

Full storm.

Strand på Gotland. I blåst. 

Svartvitt. 

Kostja, Bruce med motorsågsarm, Paul och en ung Sam sitter och ser ut över havet, på någon slags grön utbuktning.

Det stormar verkligen, deras hår fladdrar i fejset. Bruce gör en oväntat positiv rörelse och sträcker en lårmuskel.

Kostja:

-Men du, hur känns det?

Bruce:

(i motvind)

-som att någon stoppat mitt hjärta i ett skruvstäd och sedan gått därifrån.

Jag vill döda det.

Alice i underlivet.

Bullfitta.

(gnäller på)

Jag sitter och uppdaterar tvångsmässigt och kollar ifall någon tycker om mig.

(tar en klunk mäsk)

Paul:

-Nonsens.

Kostja:

-Följ efter den vita rabbit.

Men gör det.

Sam:

-Ner i hålet nu. Du måste till Kina och make business.

Make busy with the Kina nu.

Så går jag och färgar håret.

Bruce:

(ser drömmande ut och viftar med armarna)

Ah! I wish I was snygg, sådär som Kissie: med knulläppar, knullhår, knullpattar och knullhöfter – sådär smala.

Sam:

-Follow the roadkill rabbit rakt ner i gatan, vänta på lastbilen, blunda och hoppas att det inte gör ont för länge. Sedan kommer du att möta alla dina vänner igen. Råttan. Räven, Kissie, Michael, Kenneth Anger – eller fast han är väl inte död?

De ba:

-Vi tar dina leder. Din lem. Vi tar alla dina cash och ger dom till en fattig.

Vi vill ha det som är ditt.

We are coming to get you.

Så vill vi ha det som är ditt också.

Ibland måste vi ha mat.

Did I mention ditt?

Vi vill ha dig i mörkret hos mig.

(och Sandelin på alldeles för mycket uppåttjack skrämmer alla barnen)

TIIDEN DEN STANNAR NÄR VI RÖR VID VARAHANN

MEN ÅH JAG LÄTTAR JAG FLYGER JAG SVÄFVAR FRAM

LÅT DET ALDRIG TA SLUT, NO

Och Bruce ba:

-Det är aldrig någon som svarar på mina brev. Jag skriver bara till döda människor. Brevväxling med Hades ba one way…

Kostja:

-Men du?

Bruce:

-Bullfitta!

Asså man slutar aldrig hoppas.

När jag var liten ville jag bli exorcist, sedan nåt med pärlemor. Nu vill jag bli shapeshifter.

Bisolvon.

Mäsk.

Batman.

Herr kantarells flummiga kusin från Ukraina.

Jag tog i för hårt.

Jag hade sönder.

Så nu unnar jag mig att inte göra någonting ett tag.

Bältesläggning.

Man tror att man gör bra.

Man blötlägger kikärter.

Kan inte få ur den där Sakis låten ur huvudet, den där: This is our night FLY to the top bejbe. Hm hm you can do it, just wait and see.

(på gitarr)

Frrring.

Lite meningen med livet sådär:

Work your magic.

Sakis

Mihai

Inga o Anush

Errol är ett bra namn.

Och Eden.

Och.

Håll dig kall nu.

Håll dig undan mörkrets makter som tarot och sånt.

Such things should not be taken lightly.

Killar gör. Tjejer beundrar. Eller?

Trubadur sökes.

Han ba:

I dunno how to live without your love, I was born to make you happy.

Trubadur söker.

Han ba:

-Och verkligheten kommer.

Verkligheten kommer.

Den kommer verkligen. Fast kan vi please döpa om det till virklishheiten istället?

Sitter på café och tänker: Ass pool.

Kom till Stockholm, ta med ett instrument – vi gör en låt. En mild bris – kultursnobbar som inte jobbar. Alla jag känner är med i såna där ”jag vill att alla som särskriver ska dö” grupper på fejjan. 

Jag särskriver som satan. 

Sträckläste Lilla Stjärna och är lite knockad.

Och det slår mig efter den: jag är inte varg, jag är vargföda.