Bakteriell vaginos

Känner mig lite såhär:

Eller som Candy här:
(Får jag nånsin ett barn ska han heta Candy Joe)

Fast kanske mest såhär:

Sara Lidman kunde tydligen inte gå upp ur sängen utan att känna sig nyförälskad, asså i ditten o datten.
Plötsligt händer det.
Hmm...
Den här julen blir nog min död. Grisens hämnd i magen. Miao.
Sprudlande apati.
Det finns nog människor som inte trivs även fast de inte är själva, sånt kan man tänka på i juletider. De känner sig som den oglada laxen i nätet i sina relationshops. Man kan tänka på det.
Man kan tänka på många saker, varför gör inte folk det?
Hmm.
Det blir säkert bra, måste bara få tillbaka lite self confidence. Det försvann någonstans i oktober (1988), vart katten har jag lagt det?
Mjag är motsvarigheten till ”pärlor för svin”. Jag är svinet, livet är pärlorna typ.
Jag är som en dålig Peter Le Marc låt som man hör på radion och mår lite dåligt av, haha.
MEN idag såg jag en ensam häger stå stilla som en parkeringsmätare från 70-talet. Den är min nya förebild. Hägrar kan välja att skita i resten av flocken, de lever kvar i snön och sitter stilla som parkeringsmätare och driver måsarna till vanvett. Har sett det med egna ögon.

MEN jag önskar mig faktiskt i julklapp att jag inte ska skrämma bort fler potentiella "vänner" under 2010. Nu borde det räcka, så hideous är jag faktiskt inte, livet skärp dig!
Nu tänker du: hehe.
Jag tänker: Balrog.

Doobidoo and allright.

Stina-Livet 1-0
Wåhåå det är så goth å må goth igen!