tisdag 16 september 2008

Manwhore

Det är höst. Låt dina döda slappa armar hänga orörliga i vinden. Låt dem aldrig följa med.
Björnjakten har börjat – han är ung, söt (I beg to differ) och omåttligt populär. Han har en flickvän som ser likadan ut och hon är... flickvän.
Pang ratatatatata.
Jag slår av teven. Sverige ba: zzzzzz... Opps oj ja nicka visst till där… öh vill du ha hjälp att ta livet av dig förresten? Jag har ett badkar och en oskarp brödkniv. Jag kan sjunga falska schlagers om vind och romantik medan jag sågar dig i armarna, vysch vysch. Nu får du vila.
På med teven.
Älgjakten har visst börjat, ser hur två älgar som står och småpratar i solig skogsglänta plötsligt blir en livrädd som springer ensam mot ingenstans för evigt hatad och den andre blir älgstek. Bölar en skvätt och stänger av. Eller den var väl på hela tiden?
Skogen - Där kan inget ont hända dig och DET är kärlek.
Roadkill är vi allihopa.

Ingen rövare finsk i skogen
Jag ser exakt ut som en snäll vintagetant, egentligen är jag ju crustpunk för helvete. Vilken luderjacka definierar mig today? Alla barnen hade smakfull klädsmak utom Stina för hon hade inte det.
Jag går runt i Stockholm och rodnar, det är min grej. Jag skäms åt hela svenska folket.
Det är 11 september 2008 och jag går runt och skäms, slänger pengar i Stockholms ström och konstaterar att punken är dö.
Ramlar in på Hedengrens och greppar en bok- David Vikgren, inomhuslektionen.
slår upp en random sida och det första jag läser är:
”inte är vi lamm i morjärv längre.”
? HAE ?
Morjärv är mitt andra hem, vad fan gör det i en slumpmässigt utvald diktbok på stureplan?
Det bor ju ingen där. Det finns ju nästan inte, förutom i just den där boken.
There.
Det finns Gekås, loppis, Konsum och bibliotek – fast ingen vet vart det ligger. Folkets hus och en big ass skog.
Det är kanske världens bästa plats. Där kan ingen höra dig skrika.
Han som skrivit den kanske kommer där ifrån. Jag har den, boken. Den handlar inte om vind eller romantik, därför bär jag runt på den.
Morjärv
Morjärv
Bäääää
Jag är aldrig lamm där, bara ensamvarg.
Men det finns andra fina platser har jag upptäckt. Storö? Aruba, Beach boys me ”God only knows”

Okej:
Saker att göra i mörkret:
Get shot in the dark
Get förd bakom ljuset
Get raped by hairy man behind bush
Tända lampan
Stumble on things
Have picknick.

Och:
Jag kan inte koncentrera mig
Strejken har brustit ut, knopparna brast osv, det gör skitont?
Allt luktar currysvett, allt. Så vi slutar där.

Dammsugare med:
I breathe
(konstpaus)
Clowns beneath my window?
beat
beat
Aj breed
Horses in the sky?

Jag respekterar inte att folk behöver vara ensamma.
manus
Ja det handlar ett ungt vackert par som en ung vacker kväll blir nermejade efter en fest.
-Men kör! Köööööör!
-Jag är så populär, det är helt otroligt!
Det handlar om unga människor som blir nermejade. Det handlar om bajs, det handlar om pojkvän och mode. Jag är konstnär, jag har inga pengar. Jag kan inte köpa gula skor, gul jacka, gula gaddar och gå runt som Dantes fried chicken long time. Inget nytt.
Jag fyller 30 på lördag, allt jag önskar mig är ett par gula reebok. Inte fylla, inte fest, inte sitta och smajla på restaurang. Vill att folk ska vara jävligt snälla och komma och tralla på gatan, som varje dag. Att fåglarna bara landar på mina axlar som snövit just den jävla dagen, att maten är god, att valen får leva, den strandade valen. Och vi får vila.

En genomfört kaotisk mycket medveten estetik. Övar mig på att sitta i min lägenhet, det är dödstråkigt. Vet inte vad det betyder men det låter bra, som lyrik. Man säger att det talar till det undermedvetna men vi fattar ju alla att ni inte fattar.
Man ska leva för varandra
Och ta vara på den tid man har
Man gör grejer
Man äter flingor, det finns Batmangubbar i paketet
Ghost busters
Garbage pale kids
Forest families
Man mår inte bra
Tufft!
Man börjar allt med: Vad bra!

Okej – morsan tappade mig hårt i golvet. Det lät: damp damp damp. Jag har köpt majsbestick, jag kan saker. Det är kul att bo. Kul att lyssna på klagsommar i p1 en hel sommar om plågsam uppväxt och allt är bara ändlöst Kent: ingen tröst finns att få, det blev såhär, vi behandlar varandra som skit och gnäller. Hardcore soft porn.
Gnäller ihjäl varandra och sjunger indiepop på varandras begravningar. Spelar indieporr utan avbrott hela sommarprogrammet. Senaste gången jag skrattade var… killinggänget 92. Senaste gången jag skrattade var när Lena bröt lårbenshalsen. Senaste gången jag skrattade var när Stinas hund fick cancer.
Senaste gången jag kände en känsla stängde jag av den och gick hem.
Så jävla ballt – jag är shut down, ligger i emotionell respirator ba: wooooochhh wooooochhhh.
Stickor och pinnar
Inget kan påverka mig, jag är iskall som läsk, eh inte hallonsoda då utan en jävligt vuxen läsk typ… indian tonic din hora.
Vi kan inte umgås. Det är svårt som performanceteater.
Gamle svarten! Här är liv i luckan ifrån sju till ett. Klappa händerna nu och gör precis som vi.
Nej usch
Carin Götblad i mitt hjärta, hon är ljus, hon diggar råttor. Cacka Israelsson i mitt hjärta, likaså Gunnar Wiklund, Yngve Stoor och Max Hansen.
R
o
b
e
r
t

B
r
o
b
e
r
g
”True blood” är min nya favvo förresten. Det är våld, det är porr, det är äckligt och romantiskt. Väldigt väldigt bra.

Roadkill presents:
Jag vill inte se något dött idag
Död mat
Död man
Död hund
Död buss
Död mans hand
Död mans andedräkt
Jag säger nej
Jag säger tack

Vad vill vi?
Vi vill hem till ranchen. Vi vill att alla ska hålla käften. Vi gör som buddisterna, vi reser omkring, köper fancy clothes och ger fan.
Ja.
Nog med hate nu.
Jag jobbar vidare big time.

Reaktioner:

Inga kommentarer:

Hat