Stalkers

När kommer min happy high school film?

Där alla ba: Surprise!

Och tappar trosorna.

Nyfrälsta ifrån terapi säger.

Allt handlar om vad du projicerar. 

I hate me själv när jag går. Utomhus.

Det projicerar jag. Ostbåge.

Stina

Lol

Långholmen sjunker.

Fulla killar gör sig roliga pp nyktra tkejers bekostnad. På tuben.

De får säkert ligga ändå. 

Jag affirmwrar mig birt t nangiala så they cannot touch

 Me.

Gillae du att köra långa gitarrsolon?

En gång onanerade jag med en porslinssnigel.

Snigel av porslin.
 

Drömde om krig inatt. Igen. Att vi var inträngda i en barack och att min pappa stod och sköt prick på enorma krigsmaskiner.

Så slängde dem in badbomber från Lush, de sprakade men jag hällde vatten på dem.

Jag kunde önska att man va Ted Gärdestad. Och samtidigt inte.

Paradis.

På annat vis.

På sätt och vis.

Servis.

Gris.

Spis.

Paris.

Kris.

Kris.

Kris.

Millis.

Bordsservis.

Aktris.

Det ENDA jag är bra på är att steka pannkakor.

Jag skriver i moll nu.

Kalix är på Allsång på Skansen.

Bölar som ett barn till jävla Allsång på skamsen.

Ingefäran ser ut som små barn. De spelar Ted Gärdestad på Ica. Ibland är text det enda hämndverktyg man har.

Samtidigt blir man ledsen att läsa shit om sig.

Jag vill köpa ett glassigt magasin.

På flygplatsen ligger en tidning om Gottröragrejen. Man blir inte mindre rädd liksom.

Och de ropar efter ensamresande barn till Umeå. Jag vill vara ett sådant barn. Komma fram och hem till en mormor med bullar.

Lyssnar på Sommar. Alla har en tragedi att gnöla om varvat med låtar.

Gaza är värre.

En kille med nycirkus/rockstjärnehatt går på flyget.

Oink.

Ligger hela kvällen med hjärtklappning och svårmod.

Jag önskar jag vore transa. Eller tiger. Inte tjej.

Såhär:

Igår.

Jag och min kille sitter o fnissar åt en musiker från norr som gått från gnällpop till gällt gnäll i annan genre. Så råkar jag höra en av hans låtar som gör att vanliga människor känner sig som stalkers. Det bränner till. Känner mig träffad. Tänker på den där gången jag frågade om vi skulle ta en kaffe. Jag mådde inge bra då, hade dåliga människor runt mig och sökte bekräftelse in alla the wrong places. Skäms för det. Fast allt jag gjorde var att höra av mig en gång. Nu vet jag inte om sådana där texter gäller mig men...  Hah. Visste inte att det får sådana konsekvenser. I patetish sånger som världen borde få slippa. Får lust att skriva en låt om människors brist på perspektiv och offerkoftor. 

Men inte fan alls om dem som kollat upp mig på nätet och försökt hitta ett bra sätt för att fråga om man vill ha kaffe på. Jag gillar dem. Att söka kontakt är inte fel. Men de som försöker förminska en genom dumsnack, de kan få bli påkörda av inlandsisen.

(Skriksjunger gällt och lutar en gitarr mot skrevet)

Jag är isen.

Jag är hela jävla Norrbotten. En vinternatt. De kan inte fånga mig. Norrsken yada hej. Näven i luften fast knuten i en femi rosett i fickan eller vad ni boys alltid har lust att gnälla om. Och vi sjunger om Luleå och hur vi vantrivs där eller vad ni boys har lust att klaga om för irrelevanta grejer. Pröva mens. Testa att må skit en gång i månaden och samtidigt blöda och ha ont. FAN!

(gnällig gäll refräng)

Åh Stiiina. Stiinaaa.

(Shit vad jag ska göra en föreställning om det här)

Jag ser sämsta killen i mitt kvarter! I mitt kvarter. Hur ska man som stockholmare sedan födsel hantera alla dessa bönder som flyttar in i mitt kvarter (tagga nu, jag försöker bara stå upp emot allt hate jag jämt får utomsocknes).

När kommer den gnälliga poplåten som får dem att känna sig som stalkers?

Va när?

Jo den kommer nu.

Och offerkoftor och male ego sköljer över dig, kväver dig, suger ut din livslust.

Stiiinaaaa. Åh Stiiiinaaa.

Läser om Pussy Riot och alla andra bleknar. Män generellt.

En är den friaste fågeln utan dem, alltså glöm inte!

Du är bäst utan most of them. 

Så finns det några bra, håll fast i dem.

Din freedom blir begränsad, annars. 

Leva punkt se.

Min låt skulle gå typ:

Lite får man tåla

(Håkan kör)

Tååållaaaa

Lite får man tåla

Jävla bondhåla

(Håkan kör)

Håållaaa

Aaaaaaaaaaa aa ass sass

Åh Stiiina Stiiina

Men endel snubbar tål ingenting

Och jag vet nuuuuuu

Alla (många, inte alla, inte de jag känner) killar måste dö

För de har ingen distans till livet 

De vill bara leka rockstjärnor 

(Fuck rim)

De vill rulla in sig som sushi i offerkoftor

Och sitt ego

Tills de inte ser någon annan än sig sjääälv

(Håkan kör)

Shäääääälvaaaaa

De vill nog helst egentligen knulla varandra men gör inte det på grund av homofobi i sina bondhålor.

Hååååloooour

Wiiiiiiiiii

De vill knulla sin spegelbild Åh Stiiina

Dig ska dem steeeenaa

Med sina egon

Och guitars (se framför dig ett gäng snubbar som bankar ihjäl mig med elguror on fire)

Om du kunde stå o gå med rak rygg och inte som en cheese doodle skulle dom få

(smaka sleven)

Men den dagen kommer

Åh stiiiinaaaaaa

Asså hämndens dag.

För jag hatar ingen och många. Snubbar.
Got mighty beef...

När jag var liten dängde de in mig i skåpet.

När jag blev stor vart det värre (kanske lite att ta i men fan jo ibland).

You got moist.

Moist with kids.

Med äckliga barn.

Jag längtar efter min mens.

Hoppas edra bondbarn får adhd borderline blir otrevliga och luktar skunk. Sku huuuu huuunk.

Låten fortsätter i all evighets evighet:

Du trodde du var fri men det var inte sant

Stiina

För killar stalkar dig i ditt kvarter som en senil gammal tant

Stackars Stina

Stalkad i sitt kvarter

Av misslyckade koftor av offer

De kunde be om ursäkt

För mig är dem Putin 

De låtsas gå med rak rygg

Och du går som en ostbåge

Men de är värre inuti

De är typ mer böjda

Än ostbågar

De suger bara upp alla andras energi (som en ostbåge i läsk)

Och längtar efter dagen då allt tar slut

Alla plågor alla pinor alla stinor

"Varför är jag så poppis, kan inte alla bara hata mig så jag bli en riktig rockstjärna"

Skjut dig i fejset (ta det som en metafor)

Som hon i den där Chuck Palahniuck boken

Skjut dig i fejset och lev som jag

Tänk hur det vore att vara jag

Däng in dig själv i skåpet lite

Försök känna hur det känns

Att vilja vara någon annan

Och dagdröm som Precious

Om att va poppis i andras ögon

Du vill bli ny i deras gluggar

Någon som ser ut som en vanlig människa minst

Åh Stiiinnnaaa

Din dag kommer

Du var iaf med i P1 kulturnytt med din föreställning, det är lite rockstar på ett sätt.

Sluta gå runt som en ostbåge o bry dig om vad folk tycker. Livet är för kort för det.

Det är långt också.

Jag säger som lillpilten Lorentz:

De sa en dag ska vi alla dö.

Jag sa alla andra dagar ska vi inte det!

Jag får många frågor till blobben om hur jag mår och vart jag köper mina kläder och så.

Smink.

Och ifall jag vill ses?

Jag mår för det mesta mycket bättre än vad folk tror. Man är inte sitt uttryck. Man äter lunch och går i skogen och pussas framför dåliga Arnold filmer för det mesta.

Jag köper inga kläder längre, det var när jag hade lön och sådant. Eller loppis. Ballonger. Prosecco. Kräftskiva. Rosa. Spa. Magtröjor. Skanky hoe. Horpåse. Påse. Bag.

Smink.

Och jag vill gärna ses. Men tar sällan initiativet nuförtiden, har blivit alldeles för bränd. Om jag bjuckar på kaffe skriver dem typ en låt liksom. Eller går under jorden och ska hålla på o brevväxla tills fingrarna blöder. Det är inte worth it.

Musik kan vara en killer.

Killar kan vara killers.

Tack gode för vettiga människor varav jag känner rätt många.

Och kvinnor är för det mesta grejen!

Mammor.

Mums.

Över och ut.
/Svinet

Förf. anmärkning: Jag vill mycket och ingenting med det här inlägget, ta inget på allvar. ta inget personligt. Det är text. Tänk typ Bibeln. Såhär kommer det stå efter varje inlägg hädanefter. Skål och hej.