Stalkers

När kommer min happy high school film?

Där alla ba: Surprise!

Och tappar trosorna.

Nyfrälsta ifrån terapi säger.

Allt handlar om vad du projicerar. 

I hate me själv när jag går. Utomhus.

Det projicerar jag. Ostbåge.

Stina

Lol

Långholmen sjunker.

Fulla killar gör sig roliga pp nyktra tkejers bekostnad. På tuben.

De får säkert ligga ändå. 

Jag affirmwrar mig birt t nangiala så they cannot touch

 Me.

Gillae du att köra långa gitarrsolon?

En gång onanerade jag med en porslinssnigel.

Snigel av porslin.
 

Drömde om krig inatt. Igen. Att vi var inträngda i en barack och att min pappa stod och sköt prick på enorma krigsmaskiner.

Så slängde dem in badbomber från Lush, de sprakade men jag hällde vatten på dem.

Jag kunde önska att man va Ted Gärdestad. Och samtidigt inte.

Paradis.

På annat vis.

På sätt och vis.

Servis.

Gris.

Spis.

Paris.

Kris.

Kris.

Kris.

Millis.

Bordsservis.

Aktris.

Det ENDA jag är bra på är att steka pannkakor.

Jag skriver i moll nu.

Kalix är på Allsång på Skansen.

Bölar som ett barn till jävla Allsång på skamsen.

Ingefäran ser ut som små barn. De spelar Ted Gärdestad på Ica. Ibland är text det enda hämndverktyg man har.

Samtidigt blir man ledsen att läsa shit om sig.

Jag vill köpa ett glassigt magasin.

På flygplatsen ligger en tidning om Gottröragrejen. Man blir inte mindre rädd liksom.

Och de ropar efter ensamresande barn till Umeå. Jag vill vara ett sådant barn. Komma fram och hem till en mormor med bullar.

Lyssnar på Sommar. Alla har en tragedi att gnöla om varvat med låtar.

Gaza är värre.

En kille med nycirkus/rockstjärnehatt går på flyget.

Oink.

Ligger hela kvällen med hjärtklappning och svårmod.

Jag önskar jag vore transa. Eller tiger. Inte tjej.

Såhär:

Igår.

Jag och min kille sitter o fnissar åt en musiker från norr som gått från gnällpop till gällt gnäll i annan genre. Så råkar jag höra en av hans låtar som gör att vanliga människor känner sig som stalkers. Det bränner till. Känner mig träffad. Tänker på den där gången jag frågade om vi skulle ta en kaffe. Jag mådde inge bra då, hade dåliga människor runt mig och sökte bekräftelse in alla the wrong places. Skäms för det. Fast allt jag gjorde var att höra av mig en gång. Nu vet jag inte om sådana där texter gäller mig men...  Hah. Visste inte att det får sådana konsekvenser. I patetish sånger som världen borde få slippa. Får lust att skriva en låt om människors brist på perspektiv och offerkoftor. 

Men inte fan alls om dem som kollat upp mig på nätet och försökt hitta ett bra sätt för att fråga om man vill ha kaffe på. Jag gillar dem. Att söka kontakt är inte fel. Men de som försöker förminska en genom dumsnack, de kan få bli påkörda av inlandsisen.

(Skriksjunger gällt och lutar en gitarr mot skrevet)

Jag är isen.

Jag är hela jävla Norrbotten. En vinternatt. De kan inte fånga mig. Norrsken yada hej. Näven i luften fast knuten i en femi rosett i fickan eller vad ni boys alltid har lust att gnälla om. Och vi sjunger om Luleå och hur vi vantrivs där eller vad ni boys har lust att klaga om för irrelevanta grejer. Pröva mens. Testa att må skit en gång i månaden och samtidigt blöda och ha ont. FAN!

(gnällig gäll refräng)

Åh Stiiina. Stiinaaa.

(Shit vad jag ska göra en föreställning om det här)

Jag ser sämsta killen i mitt kvarter! I mitt kvarter. Hur ska man som stockholmare sedan födsel hantera alla dessa bönder som flyttar in i mitt kvarter (tagga nu, jag försöker bara stå upp emot allt hate jag jämt får utomsocknes).

När kommer den gnälliga poplåten som får dem att känna sig som stalkers?

Va när?

Jo den kommer nu.

Och offerkoftor och male ego sköljer över dig, kväver dig, suger ut din livslust.

Stiiinaaaa. Åh Stiiiinaaa.

Läser om Pussy Riot och alla andra bleknar. Män generellt.

En är den friaste fågeln utan dem, alltså glöm inte!

Du är bäst utan most of them. 

Så finns det några bra, håll fast i dem.

Din freedom blir begränsad, annars. 

Leva punkt se.

Min låt skulle gå typ:

Lite får man tåla

(Håkan kör)

Tååållaaaa

Lite får man tåla

Jävla bondhåla

(Håkan kör)

Håållaaa

Aaaaaaaaaaa aa ass sass

Åh Stiiina Stiiina

Men endel snubbar tål ingenting

Och jag vet nuuuuuu

Alla (många, inte alla, inte de jag känner) killar måste dö

För de har ingen distans till livet 

De vill bara leka rockstjärnor 

(Fuck rim)

De vill rulla in sig som sushi i offerkoftor

Och sitt ego

Tills de inte ser någon annan än sig sjääälv

(Håkan kör)

Shäääääälvaaaaa

De vill nog helst egentligen knulla varandra men gör inte det på grund av homofobi i sina bondhålor.

Hååååloooour

Wiiiiiiiiii

De vill knulla sin spegelbild Åh Stiiina

Dig ska dem steeeenaa

Med sina egon

Och guitars (se framför dig ett gäng snubbar som bankar ihjäl mig med elguror on fire)

Om du kunde stå o gå med rak rygg och inte som en cheese doodle skulle dom få

(smaka sleven)

Men den dagen kommer

Åh stiiiinaaaaaa

Asså hämndens dag.

För jag hatar ingen och många. Snubbar.
Got mighty beef...

När jag var liten dängde de in mig i skåpet.

När jag blev stor vart det värre (kanske lite att ta i men fan jo ibland).

You got moist.

Moist with kids.

Med äckliga barn.

Jag längtar efter min mens.

Hoppas edra bondbarn får adhd borderline blir otrevliga och luktar skunk. Sku huuuu huuunk.

Låten fortsätter i all evighets evighet:

Du trodde du var fri men det var inte sant

Stiina

För killar stalkar dig i ditt kvarter som en senil gammal tant

Stackars Stina

Stalkad i sitt kvarter

Av misslyckade koftor av offer

De kunde be om ursäkt

För mig är dem Putin 

De låtsas gå med rak rygg

Och du går som en ostbåge

Men de är värre inuti

De är typ mer böjda

Än ostbågar

De suger bara upp alla andras energi (som en ostbåge i läsk)

Och längtar efter dagen då allt tar slut

Alla plågor alla pinor alla stinor

"Varför är jag så poppis, kan inte alla bara hata mig så jag bli en riktig rockstjärna"

Skjut dig i fejset (ta det som en metafor)

Som hon i den där Chuck Palahniuck boken

Skjut dig i fejset och lev som jag

Tänk hur det vore att vara jag

Däng in dig själv i skåpet lite

Försök känna hur det känns

Att vilja vara någon annan

Och dagdröm som Precious

Om att va poppis i andras ögon

Du vill bli ny i deras gluggar

Någon som ser ut som en vanlig människa minst

Åh Stiiinnnaaa

Din dag kommer

Du var iaf med i P1 kulturnytt med din föreställning, det är lite rockstar på ett sätt.

Sluta gå runt som en ostbåge o bry dig om vad folk tycker. Livet är för kort för det.

Det är långt också.

Jag säger som lillpilten Lorentz:

De sa en dag ska vi alla dö.

Jag sa alla andra dagar ska vi inte det!

Jag får många frågor till blobben om hur jag mår och vart jag köper mina kläder och så.

Smink.

Och ifall jag vill ses?

Jag mår för det mesta mycket bättre än vad folk tror. Man är inte sitt uttryck. Man äter lunch och går i skogen och pussas framför dåliga Arnold filmer för det mesta.

Jag köper inga kläder längre, det var när jag hade lön och sådant. Eller loppis. Ballonger. Prosecco. Kräftskiva. Rosa. Spa. Magtröjor. Skanky hoe. Horpåse. Påse. Bag.

Smink.

Och jag vill gärna ses. Men tar sällan initiativet nuförtiden, har blivit alldeles för bränd. Om jag bjuckar på kaffe skriver dem typ en låt liksom. Eller går under jorden och ska hålla på o brevväxla tills fingrarna blöder. Det är inte worth it.

Musik kan vara en killer.

Killar kan vara killers.

Tack gode för vettiga människor varav jag känner rätt många.

Och kvinnor är för det mesta grejen!

Mammor.

Mums.

Över och ut.
/Svinet

Förf. anmärkning: Jag vill mycket och ingenting med det här inlägget, ta inget på allvar. ta inget personligt. Det är text. Tänk typ Bibeln. Såhär kommer det stå efter varje inlägg hädanefter. Skål och hej.

Margareta på giljotinen

Jag känner Morrisseys Viva Hate idag. Den där när man känner sig ful trött ensam tjock missfall misslyckad when will you DIE gammal meningslös tjock ful tired 

tired 

tired.

Fast ändå kvinna.

Och vill skriva poppiga men hemska sånger med lite dance i.

Summer. 

Folk vill ha samma sak varje år. De vill titta på varandras kroppar och jämföra.

Partners.

De vill lyssna på Sommar och önska att de fick göra ett sommarprogram och vilken musik skulle man spela då?

Jag har borstat sönder mitt tandkött.

Återfall.

Livmodern drar sig tillbaka.

Man är ensam på sommaren.

Mozkänslan fortsätter... 

Sådana som dem får mig att känna mig så trött gammal förbrukad gammal ful gammal old hag too old löv at första ögonkastet osäker jag minns dina clothes och din smell ugly plufsig trött tordes inte göra något old gammal hag fruktfluga men jag kommer igen reser mig som värsta fågel Phoenix i paljetter och sådant där fejkpälsfluff och ba rocks on glömmer Morrissey och alla gnälliga gubbar med gitarr och kommer ihåg sådant som är viktigt. 

Och alla vill att det ska vara lite folk där de är, nästan ingen. Så att de kan få vara alone med nature. Naturen som de ändå bara vill köpa på typ Rusta billigt.

Dream den 21 juli 2014

En stor flodvåg har dragit med sig en stor del av jordens befolkning.  Den var ca en meter hög. Petra Marklund hade tagit över Aktuellt, som allsmäktig programledare. Jag slog på nyheterna för att få info men hon pratade inte om det. Hon pratade om adelsmäns kukar och med någon tjej från Kurdistan som skulle visa upp sin hemby, de var kompisar så det blev mest en massa tjejsnack. Kläder och smink. Och Pekka Heino visade åttiotalsåterblickar på sig själv i burrigt hår. Som blinkade i rött. Fast han var ledsen och rädd. Kom förbi och ville göra ett specialprogram. Jag bodde granne med både Petra och Pekka.

Jag bodde i någon korridor full med actors och en supersträng teaterlärare som visste allt om livet. Hon förhörde mig om förloppet och om blankvers. Vi mätte våra rum, om nästa våg skulle nå dem. Så mötte jag Petra och frågade om varför hon var så dålig på nyheterna fast samtidigt tyckte jag att det var bra det hon gjorde - blaj av allvar. Det visade sig att jordens undergång var ett skämt.

Kanske mitt undermedvetna inte orkar omfatta tanken på hela jordens undergång?

Tips:

Sitta i rullstol under ett lakan och sjunga Come give me love av Ted Gärdestad?

Köra bil barfota till Karungi.

Cykla en mil till Flakasand och så hem igen. Dricka vodka med Loranga.

22 juli. Svinvarmt ute.

Man måste ha en strategi.

Man måste gilla life.

Inatt var Pekka Heino med i min dröm igen. Han var lite sur för att jag hade drömt att han visade åttiotalsåterblickar med sig själv i burrigt barr.

Pigsty. Kajaso.
Little miss Norrland. Näver was queen of the prom eller whats her face.

Sprang runt och jagade alla med händerna insmorda i bajs.

Inga balloons. Inga pattar. Inga ugglor. No owls in the dark. 

I lövs Hela England bakar. So much. Det är som motsatsen till ångest, det är varmt och mjukt och english man-tant med stora fåriga hands.

Touching the deg, knåding it...

Min kropp känns all boarded up. Mina känslor är all over the place.

Min body känns som någon annans som died.

Min body är over the ocean. 
Otäckt var ordet, sa Bull.

Känns fortfarande som att alla väntar på det stora brejket.

Jugs!

Sommar.

Jag är nostalgisk varenda dag ba: åh glass och bad.

Sludders when I talk.  

/Guldfisk

Foto: Eyal Shachar

Miss Carriage

Hejkomohjälpmig.blogspot.kom

Ena benet ut och handen för munnen.

5 juli

Måste försöka närma mig blobben lite igen som min alldeles egna zon av skräp. 

Det enda jag tänker på i dessa dagar:

Familjeliv!

Hatar

Hatar 

Hatar

Familjeliv!

11 juni

Jag gillar inte att vara ensam.

Jag är gravid. Mol alena. Känner alla konstiga saker i kroppen och det känns som när man var liten och lekte som alla andra fast så hände något och man blev plötsligt påmind om att man var tjej. Man är bara tjej. Så känns det att bli preggers. Alla länkar till mitt gamla liv är gone och plötsligt är jag en såndär kvinna. Och man har bara Familjeliv att vända sig till, det är usch. Fast man är glad också, och full av hope. Man ser gungställning framför sig, och jag ska lära dig allt knäppt jag kan. Och hemgjorda lerfigurer som ser ut som skit.

3 juli
Barnet är blod i toaletten or kanske not, ingen vet och jag måste ligga heeelt stilla. Bitter. Svär över min kropp och det där med att vara en såndär jävla kvinnojävel, aj cänt accept it, näver.
Andra har semester.
Andra gör succé.
Bäver.
Farsan ringer inte. Han fattar inte.

Dreams: Man drömmer om det stora brejket. Men det kommer aldrih. Skiträdd för smärtan som alla säger ska komma.

Hade tänkt tjacka en såndär barnvagn i brun manchester...

En kvinna helt täckt av bark... Twin Peaks drömmar... Feber och hej och hå.

Stänger av life helt. Gör precis ingenting. Ligger. helt. platt. Blir uttråkad. Får perspektiv. Tappar dem. Blir skitsur. Life är avstängt på paus. Tvångstankar punkt se. Går runt med något som antingen är dött eller lever i magen stuck in limboland. Slemblobbar i toan som jag inte hinner få fatt i, man ska tydligen fiska upp dem och ge till doktorn? Fiska slem ur toan. Men vad ska pappan göra? Kan han please fiska upp mitt blodiga slem ur toaletten. Tarmarna är helt wacked också, det är som att de inte får plats i kroppen. Jag är inte en riktig såndär fittkvinna, inget vill leva i min vampyrkropp.

Men man håller hoppet uppe...

Idag kom det renar till gården. De joggade förbi.

Jerry Williams.

Fri.

Free.

En mås cirklar ovanför. Asså jag lövs djur så mycket. Och det finns en rot du kan äta som tar bort all din fear. Den har stjärnor på sig och växer under mossa i den norra delen av skogen.

Fördel boll.

Turn me back! Jag vill bli ond vampyr igen.

Bite me.

1 juli

Jag avundas ingen. Jag avundas Krunegård.

2 juli

Strömavbrott.

Värk, blod med slem. Färskt blod.  Googlar som fan. Alla på familjeliv ba: jag är helt dum i huvudet och vet inget om kroppen.

Vampyrkropp.

Kollar Roger Rabbit innan sängen.

Catalina. DÄR är det bergis fantastiskt!

Typ: Är det någon som fattar vad den där ankan säger?

Jag önskar att jag var med i Dirty Dancing. Swayze var så snygg! Och så arg hela tiden.

3 juli 

Jag är i limbo. 

Müslibar. Naglar, nötter och socker i en slags Tysk kombination. Sommar. Varma minnen rinner som barn utmed mina lår medan Ledin gnölar på radion.

Ser svinmycket fotboll. Testosteron som springer runt och slår varandra och ligger och skriker. Helt utan respekt för varandras kroppar. De vet inget om kroppen, att man ska bära runt döda barn i den 

t ex.

Sjuktransport mellan Kalix och Luleå.

Miss Carriage. Alla coola names jag kommit på till den där trashungen... Vilken waste.

Köper Tomadochi life.

Blodigt bäveröverdrag.

För första gången i mitt liv är jag gammal och kvinna. Usch. 

Intet mer om det nu.

Näver bäver more.

/Svinet