tisdag 18 mars 2014

Björne

Luktar jag Finesse?

Nej.

Du luktar skit.

Talang är överskattat.
video
Många killar är överskattade.
Mångas fejs är överskattade.
Livet goes fast.
Det var Björne som gjorde det.


Och Herzog är hilarious.

17 mars. 
Jag kan inte jobba, jag har glömt bort hur man gör.
Jag vill bara bli rockstar.
Jag vill vara Jeff Buckley.

Jag vill stå på scenen i roliga hattar och sjunga konstigt som The Knife och bli omkulldansad av en björn.

Start.
(försök eliminera ironi)

Jag skulle så gärna vilja se en man gråta. Bryta ihop. 
Av gråt typ.
Inte en broken man som redan gråter liksom. Inte fyllegubben som lät mig och en annan kvinna sitta på bussen idag trots att han inte kunde stå ordentligt, inte honom. Inte han som satt utanför matbutiken och skakade och tiggde. Shit vad han log emot alla som gick förbi och shit vad han skakade när ingen såg.
Shit vad det värker i hjärtat att ens tänka på det nu.
Och elände över er som klagar på att ni inte pallar se fattiga människor på streetan. De finns, lev med det. Du hade tur som föddes här, ass hål.

Men ja jag vill se en poppis kille bryta ihop and cry. Finns det någon tumblr för det? Poppis killar som gråter dot com typ. Ingen tycker synd om dem och de gråter hemma ensamma i fosterställning och kan inte ens spela gitarr om saken.  
Och inte någon liten tår utan ”mitt hjärta har gått sönder” skrikgråten.
Inte i form av musik, nej, inte Jeff Buckley.
Saltvatten i floder utför ögon.
Nu när mitt självhat övergått till normal vrede. Och ett slags lugn. Jag klär mig som ett dagisbarn. Det är fläckar på allt. Säkert hundens eller blod eller mat, jag har ingen aning.
Känns som imaginärt näsblod.

18 mars.
Get to the chopper.

Men gud. Tänk på barnen over there där borta som inte har det bra. Tänk på barnen. Och på rapes. Jag måste göra scenkonst nu där jag pratar om mig själv visar hur mycket jag bryr mig om dem.
Flera plastskelett i hög.
Springer o muttrar:
Teater är bara skit. Teater är bara skit. Teater är bara skit. Skit är bara teater. 

Övrigt:
Ride hard.
Jag hatar teaterlekar. 
Tänk värdighet.
Sluta prata.
Ta med din elgitarr.
Jättekul att åka finlandsbåt.
Evigt liv.
Dödsfestligt.

Och folk i kör ba: men vad ska det här bli? Vad ska du bli?
Men vad ska det här bli?
Vad ska du bli?
Men vad ska det här bli?
Vad ska du bli?
Men vad ska det här bli?
Vad ska du bli?
Repetera.

Springer o muttrar: Killar är bara skit. Killar är skit. Skit är killar. Killar är bara skit. Livet är bara skit.
video
Fit for fight to become the ultimate goal, göra porr. Eller hur. Porr är ju grejen. Fett med betalt för vestibulit och analinkontinens. Hah…
Min pvåffla ska heta Vestibullit plastric Barbie.
Du ba: men vad är meningen?

Och så lite menlöst grubbel:
Om någon i din närhet som du känner eller ej är ganska stel, säger konstiga saker och verkar allmänt rude så är den troligtvis BLYG.
Om du har en kompis som är en banger, som ofta säger Oh yes jag vill gärna hänka på den och den festen men som aldrig dyker upp så har hen troligens panikångest eller social fobi eller bägge.
Och är blyg och plågas av detta!
Om din kompis ser sur ut bland folk är hen troligens blyg. Om hen i tillägg säger konstiga saker så är det också troligtvis blyghet.
Sur är väldigt ofta osäker och/eller blyg.
Eller för att täcka över att man rodnar och att fejset avslöjar varenda känsla så går du bara undan fort, verkar arg. 
Det här är svinvanligt folkens.
Lägg märke till detta och döm ej, agera i stället snällt som fan och krama din kompis.
Fortsätter:
Om någon går förbi dig och surt tittar åt ett annat håll, låtsas som den inte ser dig och sedan mumlar något rossligt när du säger hej så är den blyg.
Och troligtvis lite kär i dig.
Haha.
Om någon alltid är lite taskig mot dig, särskilt inför andra, är det samma pryl.
Alltså inga allvarliga saker men ni fattar...
Om någon babblar på osammanhängande utan att andas om allt och ingenting så är detta troligens illa dold blygsel, om denne sedan förslår att ni ska ses men varken hör av sig eller dyker upp så ligger den troligtvis hemma och grämer sig som fan över detta.

Så vad gör man da, med sina blyga bangande medmänniskor.
Jo:
1. sluta aldrig fråga ifall de vill hänga med.
2. påminn om att det räcker med att de bara går på ferren eller vad det nu gäller, att det är fint bara att se de där i fem minuter.
Och låt dem för guds skull gå hem när de vill det.
3. även om det tar emot att vara den som hör av sig i överkant, do it. Ring och föreslå kul grejs samt föreslå att den andre ringer oftare och föreslår prylar, att du liksom är på för det mesta.

Var lite bättre, var lite storebror, var snäll liksom. 
Var inte en snål högstadietonnis, tonåren är över ju.

Ja.

/Svinet

Reaktioner:

1 kommentar: