En lista

Det här är sådant man ska blogga om?

• 1. Är du kär just nu? Javisst
• 2. Hur lång är du? Javisst
• 3. Kysst en kille som är äldre än dig? Javisst
• 4. Vem skrev du senast till? Javisst
• 5. Vad stod det i ditt senaste kik meddelande? Javisst. Intolerant javisst
• 6. Vilken sida är du mest inne på? Javisst
• 7. Vad har du till höger om dig? Havet javisst
• 8. Hur fixar du ditt hår? Cubus ba h&m ba Bieber azum yes yes pattar röv cunt kroppshår jag ska döda dig grillkväll tacokväll Idol Lady Gaga whup whup.
• 9. Vilka bloggar läser du? ?
• 10. Vad är hela ditt namn? Jag är fett anonym på nätet. Stina Kajaso är bara en "figur". Javisst.

Det både roliga och hemska med en blogg är att vemsomhelst närsom kan se vad du gör, länka till vemsom, håna eller hylla och du kan inte göra så mycket åt saken förutom att ta bort dig eller stå ut.

!
I vanliga fall håller sig konstnärer för sig själva och gillar varandra och fjortisar hänger på Allsång på Skamsen och drömmer om Bieber, aldrig brukar de mötas. Och det är väl fint att nätet finns och suddar ut dessa gränser en smula.

Men!
Till den äckliga lilla fjortisen som spydde skit på min blobb igår: Hoppas du bajsar på dig i skolmatsalen ditt lilla mobbarsvin.

Jag skulle bli happy pants om unga jäntor idag ägnade mer tid åt att skapa saker än sitt fucking utseende. Vi skiter i vart du köpt din tröja. Killar är basically ganska sucky, i vart fall i anonym form på nätet. Lika bra att fatta det och starta ett band, väv, bränn behån, rädda en skog istället. Låt folk få vara fria som små birds och göra, se ut hur de vill. Detta kommer rädda dig från magsår i framtiden va.

Och den här bloggen är inte Niotillfuckingfem! Det är en skissbok full av konst och hallojs.
Och humor.
Det handlar rätt mycket om humor.
Något som folk verkar ha tappat.

Usch, äckliga barn.