fredag 4 januari 2013

Slösurf


Nyårsdagen 2013.
Det utanför kommer inte se ut som det gjorde innan ni gick in här.
THE CITY OUTSIDE WILL NOT LOOK THE SÄJM.
Det kommer vara rats överallt.
Bara rats,
som dansar på borden.
Ba polka typ.
Discorats.

Det är hämnden.
För att ni sa att jag var ugly på prom night.
Det är hinken med blo i allas huve.
Nu är det brunt, grått och svart bara.
No more disco.
Så kan man ju babbla vidare och ba: ingen kommer levande ut härifrån.
Fast det kan man ju inte säga till en teaterpublik.
Fast ni kanske dör av tristess iaf.
Det är ju ändå teater.

(Gladpack igen)

Speak friend and enter.

Eller det är som att undergången aldrig hände.
Nyckeln är repetitioner.
Upprepa följande ett par ggr:
Jakt i snö med överdrivet flåsig andning.
Det är jorden som springer bakom.
Den ba: jag ska dräpa dig din jävel, pallar inte mer nu.
Spring spring.

Låt av Kesha.

Gladpack (igen).

Kostym:
Vitt.

Vi bullar upp nu med en liten brasa.
Meaning has lost its sense of meaning.
"Mening har tappat sin känsla av mening"
Nutidens sociala nätverk fungerar typ såhär:
Tyck om mig så tycker jag om tillbaka.
Alt.
Tyck om mig och jag ignorerar och så bygger vi en ojämn super-hierarkisk näringskedja.
Detta ger en ständig känsla av underläge hos somliga. Något som genererar en desperat handlingskedja av överdrivet postande efterföljt av en ännu sämre självkänsla och liten fisk in pond of great fish känsla.

Nytt år.
Ny självkänsla.
Vad som hoppar upp måste tryckas ned.

Lembas.

Mat.

Sex.

Punkt.

Som om undergången aldrig hände.
2012.
Flyger iväg som ett pappersflygplan.
Brroom.

Saker jag tänkt på mycket det här året:
Kvinnohat.
Snubbar som tycker att man ska kolla på tjejers mammor för att se hur om de kommer att åldras snyggt eller inte.
Kvinnohat.
Håkans låt om den där tjejen som är ful som han är kär i.
Det skaver liksom.
Att folk håller vernissager och premiärfester med champagne like it aint no thang trots att det är en stiff borgelig grej som inte har något med skoj eller skapande eller glädje att göra.
Man bara gör saker för att man ska.
Eller gamla svartvita filmer utan mångfald.
Och nutida storsatsningar utan mångfald.
Wishy washy.
"Jag kanske inte är någon bra poet men jag är i alla fall en bra golvmopp".

Jag förutspår 2013:
Ballerinaskor kommer dö.
Festhered plume head piece blir nya grejen.
Att permanenta håret som satan blir nya grejen.
Gnäll kommer öka, folk kommer att doktorera i gnäll och presentera statistik över alltings jävlighet och vi kommer att sätta ned foten.
Inte mer nu.
Så gör vi något.

Reaktioner:

Inga kommentarer:

Hat