Patet Bonanza

Om jag får vara riktigt pompös:
Asså vår brist på andlighet (inte Gud men hallojs) och starka tro på att romantiken är det enda som kan rädda oss är förödande.
(läs Twilight)

Sitter och lyssnar på gamla Hollywood klassiker med Doris Day, hon var tydligen inte så glad i sitt liv, verkar vara ett genomgående tema för alla vars drömmar slagit in.
och som jag förutspådde så har det uppkommit en deppvåg av Avatar, men självklart! Vem vill inte bo på Pandora liksom?
Transdimensionalism...
Folk har det inte så grejt, de äter hellre R-Patz än mat, luft och vatten.
Ja asså vem vill inte vara Dorian Grey?
Doris day.
Boris Jeltsin.
Kändis.
Vemsomhelst bara kändis.
Folk.
Man måste vara snygg så man glömmer att vara snäll och smart.
(läs åka t-bana i Sthlm)

Annars:
Nancy tror att mattan är safe och golvet livsfarligt så hennes nya grej är att inte nudda golvet. Måste bygga små gångar av tyg annars vägrar hon gå till matskålen och hon asså skriker och piper tills jag fixat en liten väg – av tyg.
Jag förstår henne, om man ser på livet så som hon ser på golvet så önskar jag att jag också hade en stor överbeskyddande matte som byggde snälla vägar av tyg.
Metaphorically speaking.
Men
Att gå i snö på isen när det är blå timmen och kolla på oljetankers som mejjar sig fram, då undrar man vafan man deppade över nyss.

Ta en promenad.
Och alla i snön i kör nu:
QUE SERA SERA
WHATEVER WILL BE WILL BE
THE FUTURE IS NOT OURS TO SEE
(vad hon menar här tror jag är en slags peppig: ingen idé att grubbla, du vet inte vad hon framtiden bär i sitt sköte)

Fast jag vet vad min bär i sitt sköte ty det där styr jag så fint åt helvete helt själv.
Jävla Doris.

Hälsn
Boris J