måndag 11 januari 2010

Bakfylla

Igår kväll:

Asså:

Ingen vill ha sig själv men alla är ledsna för att ingen vill ha dem.
Ja sug på den.
Huvudet: I feel a slight disturbance in the force.
Någon rullar en boll mot dig, du ba: nej.

Ser mig runt i lägenheten, dricker lite vatten och sniffar lite i armhålan. Konstaterar:
Shit jag måste dö.

Ett dygn senare:

Haha shit.
Livjäveln suger så hästskit just nu.
Jag ser suddigt mannen, ser bara dumma gubbar vart jag än vänder mig.
Måste försvinna från nätet ett tag.
Vroom vroom bort bort. Måste få input, måste sluta vräka ur mig allt.
Bloggen måste dö.
Folk tror att jag är nån slags emo-råtta på tretton år?
Känns som att man har murat in sig i ett litet hörn.

Phew.

5 min senare

Jag är ganska enkel, jag gillar Eurovision och Cacka Israelsson och hundar, Nintendo, semlor. Tror inte det är bra att grubbla för mycket, vara på nätet för mycket, beundra för mycket, gå ut för lite, jämföra sig med andra för mycket, inbilla sig för mycket, dagdrömma för mycket, tappa brallorna för ofta.
Läsa för mycket Palahniuck och ba: mhm ja just så är det, this is the truth man oh yes.

5 min senare

Asså:
Man tappar riktningen, man hade en agenda men den ba: tack o hej.
Börjar med att ta bort kommentarsgrejset, känns wrong – som att man bara går och väntar på pepp eller späk och egentligen har jag inget behov för något av det.

Det enda jag egentligen vill är Haha och typ Hoho.
Allt annat känns mest som att ligga i soffan med farsan Freud och blotta strupen.
Vara en slags häst som blir klappad.

Knivjonglering – min nya grej.

5 min senare:

Man vet att detta är djupt mänskligt och oerhört fånigt, särskilt att skriva om.
(Men då har man iaf exorcistklagat ur sig eländet och så får folk bara tro att man är en skrattlös jävel)
Man tänker vidare:
hm
Om man hade hetat Krunegård hade man kunnat skriva en låt på temat och fått en massa kärleksbrev från trånande tonårstjejer.
(Nu hatar man bara krunegård istället eller asså ni fattar)
Men man gör lite ditten o datten, uppskattar små små ting som hundklapp och kaffe och gör skrikiga texter och mobiliserar alla sina krafter och gör föreställningar som kanske två stackars jävlar går och ser.

Det löser sig säkert.
Jag harvar på ett tag till
*harv* *harv*

Reaktioner:

Inga kommentarer:

Hat