Stefan och Kristen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Barbie är bra.

Ken känns lite... Edward.

Jag undersöker det här med familjefoton och glamourshots.

Och patriarkatet... Fniss (oink).

What är det hur känns det kan man ta på det. Höh.

Kallar det Barbieperioden.

Är alla kvinnor en slags docka man kan köpa?

 

Vintern 2015 ur ett ekonomish perspektiv:

Sing nudeldej sing nudeldej sing nudel nudel hej.

Och jag piskar mig med Luther och tycker allt jag gör är helt onödigt. Och äter mjöl.

 

Är alla dockor en slags onödig kvinna man kan köpa?

 

(tänkte till en bild som blev ful)

Trollet har utväxt.

Lite sådär ombre hår.

Som hon Rebecca o Fiona hade för några år sen.

 

Är alla kvinnor tjejer som man kan köpa? 

Och hennes mamma grät.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag önskar att Da Vinci koden är på riktigt.

Och popples.

Harry Potter.

Polly pocket, att hon finns.

Det där med att Maria Magdalena inte är en stor... 

Docka man kan köpa. Som blir ett monster. Go go ga ga.

And her mother cried. 

Och hennes mamma gråter!

Jag är Marilyn. Manson.

Vi ska återskapa matscenen i motorsågsmassakern.

Vi ska återskapa ALLA filmer om en pappa och hans son: sonen är besviken för att pappa jobbar mycket. Kvinnan är en slags fitta som är en slags docka som är en slags mamma som man kan köpa och ställa under sängen tills hon blir en slags ingefära (filmreferens: Pans labyrint) som ligger och hojtar i ett svinjobbigt tonläge.

Vi ska återskapa de som återskapar såndär punkig teater från Berlin skruvad koreografi från Belgien med en slags vaudevilleburleskgurlesk p-våffla.

Vi ska återskapa en slags dildo som vibrerar.

(diddel daddel)

Vi ska vara alla böckerna. Och ställa ut oss på galleri i Tromsø(ya).

Vi är Stefan och Kristen. En slags familj. 

Och her mamma cried. 

/Team Jacob