tisdag 22 december 2015

Se upp, kärengar


























Det är en mörk tid nu.
Så låt oss köpa sword (yxa)  (läs penis).

Med en yxa i fittan:
Hon borde ha en yxa i fittan (läs fittan) och gå runt med den i fittan och yxa sig i fittan i all evighets evighet.
Yxfittan Karlsson.


Känns som att många bloggar handlar om att få sjukt tråkiga saker att verka kul och fantastiskt?
Nuförtin?
Lantbruk.
Ballonger.
Kol.
Stockholm.
Shoppa.
Yxfitta.
Kniv i magen.
Säg ja. Skriva inspirerande. Hoppa från Västerbron. Jul.

Få tråkiga saker att verka sjukt fab. Det är nya grejen.
















































Och nu.
Och nu.
And now.
Och nu.
Julmarknad med hantverk.
Shoppa billiga fryspåse i Ullared.
Yxa.

Julen 2015:
-->
Jag är en japansk skolflicka som yxar andra japanska skolflickor. Med en lapp framför ögat.
Och träben.
Och guldtand.
Och glest hår.  
Och yxa.
Jag knirrar när jag pratar, som din råsaftscentrifug ungefär.

Jag är en spökhistoria.
Jag är rädd för natten (yxa).
Alldeles för känsli.
Freak accident.
Med rolig tysk accent.
I AM AFRAID OF THE NIGHT.
Rädd för att det blir tyst och ensamt och att ingen ringer och sedan dör man. Och katten.
Alldeles för känsli.
(klistra in julkort)

























Du är alldeles för känslig. 
Vi behöver mer naket (yxa) i den här bloggen. Mer selfies.

Ass-kungen.
En p-våffla?

Vi stod också in lajn för de lite billigare fryspåsarna på Ullared. Sedan är man färdig.
Sedan kan man dö.
Där jag kommer ifrån hade man ba typ ost eller smör på mackan.
Jag orkar bara lägga ost på min macka. 
Sedan faller jag liksom samman.































(inspelade skratt)
(dvärgar som fightas med yxor)
Haha! Dvärgar...


























Den roliga kvinnan:
Ser en annan kvinna: shit det där ser jobbigt ut. 
Allt liksom. 

Jag kan svära på att jag såg en bit ben i jorden idag. På väg mot Göteborg.

Folk ba: 
Ammar du som en riktig bäver?
Födde du vaginalt som en true beaver?
Är du en riktig beaver?
Nej.
Har du svamp hur mycket sprack du är du en true bäver.
Helan går nu.
In kommer Gösta.
Med en yxa.

-->
Själarnas krig.
God jul.
Här kommer alla mina dåliga sidor.
Du ska få min gamla cykel (yxa) när jag dör.

/
Svinet

(julkortet är fotat av mig och Eyal Shachar)






måndag 23 november 2015

Glitzer kleber

-->


I en cirkel av stearinljus, och alla satangrejer på en gång… Satan och hans vänner och en get och rakblad liksom.
I en sal på lasarettet.
Save all your kisses for me.
Spara allt ditt kiss åt mig.
Rädda dig själv. 

Hej jag heter Vanesa Paradis. Jag är skitsmal och har svinstora pattar.
Jag kan sjunga som en bebis:
(till melodin av julle taxi)
Som stormen river öppet sår.
Så möts vi HÄR IGEN.
TVÅ VILSNA SKEPP PÅ VÄG I KLAG?
Åh norrsken är så fint!
Så möts vi här igen.
(bild med glitter/norrsken på)
Åh enhörningar.
(samma)
Åh Hans Schejke!
Åh Hans liksom.
Hasse. Rosa glitter och hallojs. Penis.
Ost. 
Två vilsna skepp på väg mot gnöl.
Annan bra grej är att zzzzzz.
Bada badkar i mjölk och honung.
Bada i blod från en douche. En oskuldsdouche. 
Ta dig tid att vara så onödig du vill.
Så möts vi här igen.

De dillhöljda bergens gorillor...
Jag är så Anna Nicole idag!
Så clown!
Så kvinna.
Se lei.
Så Barbiewire.
Men jag ska bli din fadersfigur, lägg din lilla hand in mine. Den där ”figuranten” - en slags docka med penis som lär dig sparka boll och uthärda slag utan att gråta som en tjej.
Kasta som en tjej.
Kasta tjej som en tjej.
Du går som en tjej.
Du ser ut som en tjej.
Med en kropp som en tjej.
Och du skriker, släpar dig i skogen, styckar dig själv, rullar in dig i en plastpåse.
Som en tjej ska.

Min höft liksom vrider åt höger.

Mitt bästa råd:
Skit i om saker blir bra. Om folk ser dig. Bry dig bara om du har lust att göra dem eller inte. Det är mitt nya manifest. Det är ändå ingen som bryr sig.
Så jag siktar lågt.
Ska ba återskapa bibeln.
Ta över världen.
Big bang.
Alla säsonger av south park.
Alla ryska författare.
Korsfästa mig.
Förbättra kvinnosjukvården (skrock).
Bli snäll.
Ska ba återskapa allt av Stefan och Krister.
Bing bong.
Katarsis.
Anna Nicole katarsis.
Bebisdockor som kryper och skriker.
Lo fi katarsis.
Tjej katarsis.
Häxkatarsis. 
(sjunger som en bebis)
Jag vill tackla livet.
Som har lärt mig typ massvis.
Hur man ba vill lägga sig ner och dö ibland.
Uppstoppad roadkill.
Skratt genom tårar.
Jag är en rondellsvamp i Skellefteå.
Jag innehåller ingen näring.
Bli ett med naturen.
Gråten.
Barndomen.

Men hej, ledsen var igår. 

Jag tar utgångspunkt i en bild med Will Ferrel. 
Allt är Will Ferrell.
Alla (läs killar) du känner är lite ledsna.
Alla (läs tjejer) du känner gillar inte barn.
Alla (läs alla) du känner tar medicin.
Jag är isolator.
Jag är is (läs ice bitte).
Folk känner sig ensamma med mig.
En kille skrev att min blogg skulle bli bättre med fler nakenbilder.
En kille sa att jag var shopaholic.
En kille sa att jag isolerade honom.
En kille sa att jag inte skulle ta åt mig för en massa elakt skit som killar säger.
Han sa.
En kille sa att jag velar.
Jag känner att min existens egentligen är onödig. 
Varför påpekar alltid folk saker som är dåliga med en?  
Vaffö då da... Har sönder taket?
Mina räkningar ringde och sa att jag borde öppna dem. Sådana grejer... Känner någon igen sig? Hallå!

(en stund senare, till tonerna av bebis som skriker)

Jag skriver från inuti graven nu. Jag har venetiansk pestmask för nitton spänn. På mitt fejs. Från badkaret. Live från under vattnet. Direkt ifrån miniskansen på Skansen.
I dick u around. Kukar runt dig. Jag är hela jorden nu. Universum som pratar:
Jag är blå tåget nu, tar dig med på en resa. Där hoppar Bob fram. Han släpper loss. Där skuttar en kvarleva av Don Quixote runt runt. Du skriker. En kall hand tar tag i dig, det är Will Ferrett.
Han ba väser dig i örat:
Är jag en tjej eller en kvinna? What am I egentligen?
Du får saliv i pannan.

Herr kantarell.

En gång var vi barn. Barn liksom. Vi va barn. Det var kul allt var barn. Barn hade kul alltid vi var barn man var barn hon var barn barn barn liksom.

Kolla en romantish stjärna/enhörning/udda fisk/valp/kattsomgörnåtweird/drunknande isbjörn som kämpar för sitt life och rika gubbar vars strandnära tomter sköljs bort av en stor tsunamigrunka.

Tsunamigurka?
Jag är trött nu. 

(lite random Al Pacino och De Niro repliker)
I gotta hold on to my angst. I preserve it because I need it. It keeps me sharp, on the edge, where I gotta be.
You don't live with me, you live among the remains of dead people. You sift through the detritus, you read the terrain, you search for signs of passing, for the scent of your prey, and then you hunt them down. That's the only thing you're committed to. The rest is the mess you leave as you pass through.
Ain't a hard time been invented that I cannot handle.
And I am double the worst trouble you ever had.
I may be stoned on grass and Prozac, but... you've been walking through our life dead. And now I have to demean myself with Ralph just to get closure with you.

Hösten då jag blev tjock. 2015. Hösten då jag är tjock. Hösten då jag på riktigt kände mig slut som konstnär.
Jag luktar kids.
Jag är en förkortning.
Stenhjärta. 
Stnhjrt.
Selfiepinne.
Slfpnn.
November:
Se framför dig hur du tar upp toaborsten och slowly för den till din mun.
Och du slappnar av.
Sväljer bajjvattnet.
Lyssnar på Moz, känner inte längre igen dig.
Lyssnar på Biebers nya, känner igen dig.

The wiener takes it all. 
Det är crapfish
Du är en crapfisl
Lidl-life.
-->
Mauro Scocco ba: man måste leeeeeeva och inte bara fiiiiiinnas. 
Shit vilken press!

Annars:
Jag tar alltid på mig glitter innan jag ska sova.

I vit tanktop med ett kors på.

Köttkotletter med glitter på.

Asså det är så jävla omöjligt att inte vara en stor tönt.
En stor mes liksom.
Och ba tönta runt och oja sig.
 
Jag känner mig död, känner mig som ett skal.
Fniss.
Ett bapelsinskal.

Blod
Smör
Blod
Blod

Give me all of tour love when the norbing comes

-->
Jag tror att det är fel att söka lyckan på ytan.
Boom!

Det är Daniel Victoria och jag.
Jag är så trött på att pumpa pattarna. Men man gör det för barnet. Barnet kommer att växa upp och skylla saker på mig. Oavsett. Att vara gravid:
En bild.

-->
Livet.
Ingenting var jobbigt o alla var glada.


--> Klicka på kalkonen för hemlig bonus. 


/Svinet



torsdag 22 oktober 2015

Stefan och Kristen

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Barbie är bra.
Ken känns lite... Edward.
Jag undersöker det här med familjefoton och glamourshots.
Och patriarkatet... Fniss (oink).
What är det hur känns det kan man ta på det. Höh.

Kallar det Barbieperioden.
Är alla kvinnor en slags docka man kan köpa?
 
Vintern 2015 ur ett ekonomish perspektiv:
Sing nudeldej sing nudeldej sing nudel nudel hej.
Och jag piskar mig med Luther och tycker allt jag gör är helt onödigt. Och äter mjöl.
 
Är alla dockor en slags onödig kvinna man kan köpa?
 
(tänkte till en bild som blev ful)
Trollet har utväxt.
Lite sådär ombre hår.
Som hon Rebecca o Fiona hade för några år sen.
 
Är alla kvinnor tjejer som man kan köpa? 

Och hennes mamma grät.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag önskar att Da Vinci koden är på riktigt.
Och popples.
Harry Potter.
Polly pocket, att hon finns.
Det där med att Maria Magdalena inte är en stor... 
Docka man kan köpa. Som blir ett monster. Go go ga ga.
And her mother cried. 
Och hennes mamma gråter!

Jag är Marilyn. Manson.
Vi ska återskapa matscenen i motorsågsmassakern.
Vi ska återskapa ALLA filmer om en pappa och hans son: sonen är besviken för att pappa jobbar mycket. Kvinnan är en slags fitta som är en slags docka som är en slags mamma som man kan köpa och ställa under sängen tills hon blir en slags ingefära (filmreferens: Pans labyrint) som ligger och hojtar i ett svinjobbigt tonläge.
Vi ska återskapa de som återskapar såndär punkig teater från Berlin skruvad koreografi från Belgien med en slags vaudevilleburleskgurlesk p-våffla.
Vi ska återskapa en slags dildo som vibrerar.
(diddel daddel)
Vi ska vara alla böckerna. Och ställa ut oss på galleri i Tromsø(ya).
Vi är Stefan och Kristen. En slags familj. 



Och her mamma cried. 

/Team Jacob

tisdag 20 oktober 2015

Clownperioden

Det var en gång en chej.


Här står jag i en för liten clowndräkt och är pretentiös.
I slay.
Alla.
Tråkiga.
Snubbar.

Konst=
-->
Jag äter fancy mat och går på fest.

Jag är en fancy mat o går på fest.

Jag äter fancy mat o går på fett.

Jag äter fett.

Jag äter barn (obs skämt obvs).

Jag gör tvål av fett.

Predika kvinna. Predika.
-->
Alla (tjejer)har dåligt självförtroende egentligen. Även de onda.
-->
Predika kvinna. Predika. Kvinna.

-->
37   år     av       magiskt        tänkande. 
Man vet      aldrig           när det vänder. 
Det vänder hela tiden. 
Vi mår alla lite dåligt ibland. Vi måste andas i en plastpåse. Det är gud jesus som pratar nu. Jag är gasen, the gas. Den där inre prylen som du tror på, en slags kreft? Den där bajjen som känns som en våldtäkt inifrån. 

Jag insåg för sex-sju år sedan i Vännäs, att jag är dum i huvudet, därefter har jag accepterat mer och mer... Att jag är helt jävla pantad. Dubbeldum.



Det är alla bönder i min släkt.

De ba:
-->
-->Det var en norsk och en tysk och en bellman.
De ba: jag minns inte när jag var på fest sist?
Man får en lucka ibland då man hinner krafsa ihop lite konst eller ligga.
Men det är soft.
Var alltid dig själv.
Om du inte suger räv.
Var gärna någon annan då.



-->









-->
Vad händish?
Tänk alltid ett extra varv!
Man måste vara så smart hela tiden, det är svinjobbigt, tar typ energi, måste äta mycket choklad. Måste vara smartare än kändisar och konstnärer. Smartare än Christer Sandelin. Kändare.
Christer Sandelin. Must.Eat.Christer Sandelin…


-->
Det är halloween året runt!



Det är alltid roligt året runt. 

-->




















Kvinna.
Man dör lite för att ge life åt en annan.
Populärkulturen säger att man ska se rosig ut, då.
Populärkulturen säger att barn ba ploppar ut sådär plipp plopp och sedan fortsätter livet som vanligt. Inga problem.
Populärkulturen säger att livet blir en prins som hänger över dig där du ligger i din glaskista och dregglar dig i munnen. Wraps dig in plastic och hej o hå.

Lite som bibeln, en massa fylledravel.
 
Leker med rosa bil. Dregglar.

I en inte för avlägsen framtid är vi alla blinda döva galna åker rullstol och kan inte prata.
På flykt. Överallt. Alla är på flykt hela tiden. Hit o dit som hönor helt planlöst, vimsar runt.

Hallå är du kvar? Läser du fortfarande? 

Jag vandrar åter planlöst runt på gatorna i Norway som en gång för länge sedan. Fast nu är jag inte ensam. Så det är liksom rätt kul nu. På riktigt i riktiga life kul.


Och det var allt hon skrev folks/
Stefan och Kristen

(tack till Eyal Shachar och barn för tålmodigt modellande)