Högre kärlek

En tanke bara.
hm
Remember remember – det är fan November.
Där går hon med sin barnvagn och tänker aldrig berätta för en jävel vad hon drömmer om. Han går bredvid och tänker inte säga heller. De planerar båda värsta prishon bräjk men åt varsitt håll.
Mhhm
Regnet bajjar ner sig på vindrutan… Det är Stockholm. Jag kör lite krokigt. Men asså jag dömer ingen, jag har typ slutat drömma.
Jag luktar buljong. Och hädanefter kommer det alltid ett självspäk efter utdömt fördömande. Som Birro säger: bloggen handlar om de svaga, jag är en svag människa. Eller javetefan vad saker handlar om egentligen, tiden snurrar på och jorden går under snabbt som djävulen. Det gäller att ignorera herr Jante och den Lutherska arbetsmoralen och bara köra på fort som fan åt fel håll i dimman till Kroghöls golfbana.
Idag har jag suttit och skrivit brev till min döda farsa – det gjorde ont som satan. På café dessutom ty jag har noll självbevarelsedrift. Wienerbrödet ba: eh hallo jag drunknar här.
Tänker inte vara duktig idag och ha kommit över det. Man kommer inte över ett piss, det är som att amputera armar eller få Quasimodo puckel av taskig hållning framför dataskärm, it stays and it sticks.
Det är helt humorbefriat, allt blir så mycket tråkigare då – Döden har en tendens till att inte vara så Ha Ha.
Kjell Alinge däremot är Ha Ha HA, och M.
M är hi hi ho ha hA. Inte svenska M da… Adamo är inte så rolig, hon vill att kvinnor ska vara snygga, det är fan inte lätt att vara det. Jag är hellre smart any day. När man är snygg träffar man bara konstiga människor som accepterar vad man än säger för de vill att man ska tycka om dem. Hierarki people – det är någe shite.
När man kör bil måste man ha självförtroende, annars mejar man ner old ladies och krossar andra bilar. Jag övar på det.

Sitter och skriver till min döda pappa, det är som att skriva till Gud – asså tveksamt om han lyssnar. Hoppas nästan inte. Jag hoppas att döden innebär att man får vara ifred för en gångs skull och slippa bry sig. Att alla bara håller käften. Att man inte vaknar i sin kista varje morgon och ba: Faaan skit pengar och helvete! Och tvättstugan också… och nu sa han nåt taskigt – vad menade han med det? Signaler och kroppsspråk o skit ba: Tack och Hej.

Nu när jag ändå är nere och pirkar på patetgränsen: tror att livets mening eller va det kallas är att bli inte missförstådd och hajja andra – det är kärlek – som gör att bröstkorgen hoppar upp och ner i en slags takt. Unz Unz Unz. Och benen sprattlar runt till songs of faith and devotion med nerdragna persienner. Man letar efter folk som hajjar. På riktigt. Hajen hajjar. Min farsa var bra på att hajja. Min morsa hajjar också. Jag hojtar nog lite för högt för att lyssna o fatta. Hm. Skriker som fan – världen lyssnar inte. Världen orkar inte längre. Världen vill gå hem nu. Världen vill gå och lägga sig. I en varm Tiki bar och dricka alkoholstarka drinkar.

Hej farsan. Jag har inga pengar – som vanligt. Men jag kör bil, snart. Huset mår bra, vi har inte råd dock. Bilen rostar nog. Allez gut i övrigt. De flesta är pubertala svin – men det visste vi ju redan. Jag gör teater som folk inte ser. Allt är som vanligt asså. Har en pino blogg, står med brallorna nere, dricker sprit och har osäkert samkväm med osjyssta personer. Snart hamnar jag väl i en plastpåse som alla andra kvinnor. Då får jag träffa Englar.
Skitungen har fyllt 30. Vi ser med spänning på framtiden. Väderspänning.

Bilden är sommar, i min blodpump är det vinter.
Gnäll.
Parken på Landet lär hjälpa.
Haj